Vid min vandring i Ljungby i dag gick jag längs Lagan, Ån som flyter genom staden och dagen till ära är täckt av is. Det jag fick se gjorde mig arg riktigt arg, någon eller troligen några idioter hade slängt tre stycken livbojar på den istäckta ån. Jag hoppas dom som gjort det var riktigt fulla när dom gjorde detta.Om dom var nyktra är det skottpengar på sådan nötter. Den sista idioten är inte född ännu……………..
Jag var ute en liten sväng i med kameran i Söndags, ljuset var lite dåligt men jag fick några bilder på övervintrade nypon. Jag tycker att dom har en särskild skönhet som tilltalar mig. Det är också ett matförråd för småfåglar som kan smaska på liten nyttiga C-vitaminer.
Jag har justerat bilden i Lightroom och Photoshop.
Jag blev lite förvånad när jag förra helgen var ute i kronoskogen som är ett område med många löparspår i utkanten av Ljungby. Jag hittade något som liknade en gammal lastbrygga som var överväxt av mossa och andra växter. Naturligtvis var jag inte först på plats utan någon hade varit där med sprayflaskor och fantasi. Det är fantastiskt vad lite färg kan sätta igång folks kreativa förmåga, redan på dagis med ätbara fingerfärger och ungdomar med sprayfärger upp till en nästan 50-årig naturfotograf som får leka i Photoshop med olika reglage. Kanske att det inte alltid är Ok med graffiti men ibland är det riktigt snyggt.
PS.
Någon som vet vad det är för lastbrygga som ligger övergiven i skogen?
.DS
Vad är det som gör att man som musiker får Jamma fram musik och låta tonerna flöda, hoppa sväva, studsa och uppfylla hela rummet med en vibration. Man kan använda sin röst, instrument, svajarmar, pedaler som förvränger ljudet, du kan använda datorer för att förstärka eller förfina ljudet.
Vad är det som hindrar att jag som naturfotograf ”jammar” fram mina bilder med hjälp av min kamera, solen, ficklampor, filter eller datorn för att förfina mitt bildspråk.
Ibland kan jag känna naturen vibrera ända ner i min mage, då blir bilderna bra.
Det krävs mycket av mig för att få känna denna vibration, jag måste stänga ute allt annat och låta naturen få tala till mig i sin takt. Jag måste ofta vänta tills rätta känslan kommer. Det är underbart när vibrationerna börjar, och jag känner att nu är det på gång och bildena skapas i min kamera.
Att vara aktiv som fotograf innebär att det svänger. Ibland behöver man återhämtningstid och ibland kan man inte släppa kameran.
Jag har under en längre tid inte varit aktiv som naturfotograf men arbetat med andra områden så som Ishockey och stadsfoto. Detta ger mig mycket nytt att fundera över och nya insikter. Idag var jag ute och besökte ett för mig ganska obeprövat fotoområde, kronoskogen i Ljungby. Mycket trevligt att vandra runt i området, naturligtvis fastnade jag i ”macroträsket” men jag älskar det. 40mm macro torkad frökapsel och lite sol i motljus är roligt och ganska effektfullt.
Dax att samla ihop det gamla året och göra klart för ett nytt!
Skall jag lova något, kanske att jag skall börja träna 3ggr/veckan?
Kanske skall jag lova att sluta äta godis?
Bör jag lova att jag skall bli bättre på att hålla ordning på mina saker?
Neeej!
Inte lönt att lova, jag kommer inte att hålla det i alla fall.
Men en nyhet kan jag bjuda på, jag har börjat skriva på en ny blogg som är tänkt att handla om Brännö. Jag lovar inte att jag kommer att skriva ofta, men jag kommer att försöka knyta lite av mina bilder till lite korta texter och minnen från min ungdom.
Jag längtar till att småkrypen vaknar så jag får prova fotostacking live. Nu känns det som att jag kör torrsim. Men det är roligt att testa tekniken med automatisk exponering och stacking. Ni får hålla till godo med denna blackusvitusfuskus tills våren kommer. Man tager vad man haver……:)
Riktigt roligt att testa på lite fotostacking.
Värt att träna på inomhus tills våren kommer tillbaks med lite blommor och småkryp.